Hemma igen

Äntligen hemma - det var vad vi trodde vi skulle känna men det tog inte många dagar innan vi längtade ut igen. Efter en helt underbar resa med många fantastiska platser, nya bekantskaper och några mindre strapatser så är bilen nu urplockad, städad och tvättad.

Resan blev 9170 km och av dom sju veckorna så rullade vi mil i 147timmar det ger en genomsnittlig hastighet på drygt 60km/tim. Då ska man veta att vi båda tycker om att uppleva nya saker och inte är några "långliggare". 

Bilen parkerad utanför huset

Nu väntar vi bara på nästa tillfälle att åka iväg på upptäcksfärd - får se vad det bli, kanske bloggar vi om framtida resor också. 

Svårt att slita sig

Innan vi gick till sängs igår tog vi en nattpromenad till bron i Cochem för att beundra den upplysta borgen - så vacker och mäktig. Man förstår att den ingav respekt på sin tid där den vakar över staden och floden. 

Borgen är än mer imponerande på natten. 

När vi vaknade på morgonen låg det en ny hotellbåt vid kajen utanför vår bil. Yrvakna gäster konverserade och intog sin frukost på båten innan dom blev guidade runt staden. 

Grannarna har precis vaknat

Själva åt vi frukost och ställde kosan mot Cuxhaven i norra Tyskland. Efter drygt 50 mil kom vi fram och tog oss en lång promenad utefter strandvallen och genom stan. Avslutade med en pizza, glass och cappuccino på lite olika ställen. 

Ännu inga soldyrkare i strandkorgarna

I säng vid 23-tiden efter en sista Cappuccino i den ljumma kvällen, ca 20° vid 9-tiden.

Gofika vid den gamla räddningsstationen. 

 Imorgon sätter vi av mot Travemünde för en sista natt i Tyskland. 

Så tog våren slut

Vaknade till regn och nio grader, en sådan kontrast till gårdagens ljumma kväll. Nu känns det att vi närmar oss våra nordliga breddgrader och att vi gör det lite för tidigt. Men samtliga längtar vi efter våra nära och kära som vi inte sett på snart åtta veckorna.

Regn och rusk och nio grader. 

Vi tog färgan över Elbe vid Wischhafen-Glückstadt för att slippa köra genom Hamburg och all trafik. Vi åkte genom små tyska byar och kom fram till Travemünde vid femtiden. I stan var det en hel del som inte var öppet men vi hittade en lite fiskrestaurang som serverade fischfrikadellen och bakad potatis, det smakade gott i kylan. 

Inte mycket som är öppet

Ställplatsen ligger vid fiskehamnen med utsikt över hamnen där man kan följa skådespelet när dom stora färgerna passerar förbi, att dom klarar det är ett under så trångt som det är.

Ställplatsen ligger vid fiskehamnen 

Imorgon ställer vi kosan mot Sverige och landar väl hemma till helgen.

Solig dag i Cochem

Idag körde vi bara ca 7 mil upp till Cochem. Vädret började med dimma men snart blev det bra, sol och ca 22 grader. Vi ville inte sitta i bilen och köra långt utan njuta av sol och värme. Detta är kanske sista dagen innan vi når lite kallare klimat. Campingen som vi brukar stå på var stängt, men vi hittade en bra parkering där några andra husbilar stod. Två meter från Mosel och pråmarna gick precis intill oss. 

               135 meter hotellbåt med disco utanför bilfönstret

Promenerade över bron och in till Cochem. Gick upp till borgen, åt god mat, drack kaffe och appfelstrudel. Gjorde alla affärer och torg. 

       Vyn över borgen och de färggranna husen tröttnar man aldrig på

Alltid mycket folk i rörelse i Cochem, så även denna söndag

Stannade till på turistinformationen där det fanns internet. Även här i Tyskland har det varit svårt att hitta wi-fi på caféer och restauranger, eller så har vi haft otur. Var tillbaka i bilen efter sex timmar! Skönt att sätta sig med en bok och vila fötterna. TVn har vi inte saknat en enda sekund!! När ska man hinna titta på den?

Nu har vi kört 791 mil. Varit hemifrån i sex veckor. Nu längtar vi mycket efter alla hemma. Några dagar kvar tills detta äventyr är slut!

Moseldalen

6/4 Lämnade Alcase för att ta oss mot Moseldalen. Körde en liten omväg in i Luxemburg som 'alla' gör för att fylla tanken. Enorma tankställen med säkert 15 filer in och löpande band, så det går väldigt smidigt. Dieseln kostar här 10 kronor!! Inte undra på köerna...

När vi letade oss ner över bergen mot Trier så var det 'umlitung' och vi fick köra ca 5 mil extra för att nå Moseldalen. Stannade på en fin ställplats öster om Bernkastel-Kues. Graach, Sun Park.

           Här står vi på rad i Graach bei Bernkastel-Kues, Sun Park

                     Gott att somna till pråmarnas dova dunk

På kvällen cyklade vi in till byn och hade turen att hamna på musikfestival. Betalade inträde och vi fick gå runt på byns pubar och lyssna på liveband. Goda öl, bra musik och en härlig upplevelse med högljudda, inte helt nyktra tyskar...

Cyklade sakta hem i kolsvarta natten. Bara burgen på bergets topp var upplyst. Och pråmarna som sakta tuffade förbi.

            Lite suddigt blev det, beror mer på lång exponering än ölen...

                             Fredagskväll på puben i Bernkastel

Bernkastel- Kues är en av de trevligaste byarna i Moseldalen tycker vi. Här kan man gå länge bland korsvirkeshusens mysiga kvarter och titta i affärer och äta gott. 

                       Sista glassen för denna resan, kanske....

                              Mysiga kvarter i Bernkastel

Imorgon kör vi vidare längs Moseldalen mot Cochem, eller blir det mot Amsterdam och tulpanfälten. Väder och dagsform får avgöra!!

Ribeauvillé i Alsace

3/4 Nu har vi varit i Alsace några dagar. Här är så lugnt och skönt. Långt från stora vägar och inget stadsbrus. Här blåser sällan. Det började med helsol, 25 grader och avslutas med lite halvsoligt väder men ändå uppåt 20 grader. Ute på vinfälten är det ingen större aktivitet. Rankorna har precis blivit klippta och nerbundna. De första gröna bladen börjar synas. Några smala traktorer är ute och plöjer mellan raderna. 

                Stor skillnad mot oktober då vinfälten lyser guldgula

Cykelvägarna är många och byarna ligger tätt. Att cykla mellan vinfälten och se storkarna segla i skyn är så man får nypa sig i armen! Nästan overkligt! 

                 Molnigt men 20 grader på vår cykeltur till Bergheim

Många städer kan vara vackra, några tuffa, men när det gäller charm finns inget som slår dessa byar. Sneda och vinda korsvirkeshus i olika färger, somliga från 1500- talet och som just nu är påskpyntade med  blommor, rosetter, storkar mm. Runtom byarna går ringmurar som det går att cykla på. På kyrktornen och de högsta byggnaderna bor storkarna med dina ungar.

                                    Storkarna har fullt upp

             Ett av alla fina kvarter i Alsace

                  Här tog vi en tarté flambeé med en god lokal öl

Nu börjar sparrissäsongen i Frankrike. Tog en premiärlunch under markisen.

                                    Sparrissäsongen är här

Hann också med ett besök i chokladfabriken Daniel Stoffel. Här får man se när skickliga händer tillverkar de mest fantastiska figurer. Köpte med oss hem till barn och barnbarn. Nu börjar garaget bak bli fullt av alla goda drycker, choklad, marknadsfynd, för att inte tala om alla snäckor och fina stenar som bara måste med hem! 

                       Ljuvligt god choklad hos Daniel Stoffel

Fick några bilder på mejlen av vår trevlige guide. Den härliga båtresan i Fuseta, Portugal. Anna och José, våra nyvunna portugisiska vänner med på bilden.

Tillbaka i Frankrike

Nu har vi haft mulet och blåsigt några dagar så vi har förflyttat oss ca 100 mil. Målet som hägrar nu är Alsace där vi varit sex gånger tidigare. Körde genom Lyon i högtrafik och blev sittande i köer. Väl ute ur staden sökte vi upp en vingård uppe bland bergen. Vägen dit var lite trixig och vi fick vända när det blev för smalt. Vilket vackert ställe vi hittade! Gamla stenmurar längs vägarna och blåregn som klättrade på stenhusen.

         Domaine de Champ-Fleury i Marcy

Här görs Beaujolais och lagras på denna gård. Innan vi lämnade gården fick vi en liten vinprovning och visning av vinkällaren. Synd om chauffören som fick spotta ut! 

Här blev bilen lite tyngre 

Efter dagens 45 mil så var det skönt att nå vårt mål, Ribeauvillé i Alsace, utmed route des vins. Här är 24 grader och halvsol. Lade ut mattan och tog ut alla utemöbler. Här stannar vi i några dagar. Skönt efter flera dagars rullande. Campingens stork kom och hälsade oss välkomna.

Camping Ribeauvillé i Alsace. Samma stork i år igen

Sista dagen i Spanien

28/3 Körde utmed saltbassängerna i Torreveija och såg massor av rosa flamingos. Ställde oss på campingen i Santa Pola för att kunna ta fina kort i solnedgång över saltsjöarna när de lyser i rosa och flamingon svävar i skyn. Nu kunde vi inte ens öppna dörren till husbilen för ökenstormen...

                               rosa saltvattenbassäng i Torreveija

29/3 Inatt har det blåst så hela husbilen gungade. När vi på morgonen drog bort gardinerna så var rutorna sandgula. I två dagar har vi nu upplevt ökenstorm. Det är sand i ögonen och vi hostar och nyser. Ser ut som smogg i luften. 

                        Bilen blir avspolad efter ökenstormen

Vilken tur vi haft som sett solen lysa från en klarblå himmel varje dag i Spanien. Nu när det är gråmulet passar det bra att rulla mil. Vi har kört ca 35 mil om dagen. Står just nu längst in på en strandnära camping i L'Ampollo, så långt bort från vågorna och sandblåsten som möjligt. Här på denna udde, Delta Del Ebron, finns den största risodlingen i Europa. 

             Europas största risodling. Just nu bara torr lerjord.....

Vi hade tänkt vandra i området men vädret var inte med oss! Stannade och tog lite bilder. I restaurangen på campingen fick vi en genomgång om risodling. Hade vi varit där en vecka senare så hade vi sett när vattnet släpptes på och rann ut över det enorma odlingsområdet. Levador fördelade vattnet i ett rutnät. Riset sås under april och skördas i september. Hade varit kul att se men det tar vi nästa gång...

                    Bättre än butiksjuice. 15 kilossäck för 75 kronor längs vägen. 

    Hoppas att vi minns dofterna länge...

Playa och öken samma dag

26/3 Lämnade Portugal och tog oss återigen in i Spanien. Upp mot Sevilla och vidare A92 mot Malaga. Vackert landskap med oändliga vidder. Här skördades apelsiner som vi köpte längs vägkanten. Idag blev det mest åka, ca 35 mil.

   Mandelträden blommade fortfarande

 Vi var lite trötta idag så vi tog en camping vi såg skyltar vid vägen om. Hamnade i Torremolinos vilket i och för sig inte är illa, men intill gick stora vägen och ovan dundrade planen till Malaga in. Vi sov trots det gott men vaknade i tidig gryning av tuppen i grannfastigheten. Sedan var det bara att gå upp, han tystnade inte.

                                  Torremolinos by night

27/3 Nu har vi varit ute i precis en månad. Vad bra allt hittills gått! Bilen fungerar perfekt och vi har upplevt såå mycket. Idag skall vi upp i Sierra Nivada igen. Men först körde vi gamla vägen utmed havet från Malaga till Motril, N 340. Bitvis hängde vägen på utsidan bergväggen, men vägens standard var bra så svindeln infann sig aldrig. Fantastiska vyer, nya efter varje kurva.

                                     Vyer från kustväg N 340

Vid Motril tog vi av upp mot bergen. Körde mot Tabernas. Denna delen av bergen är kända för sin ökenliknande natur, höga berg med raviner. Här spelades Clint Eastwoods västernfilmer in. Såg verkligen ut som vilda västern. Även husen som var insprängda i bergen med ' kulissfasader'. När vi sett solen gå ner över bergen och många kort blivit tagna så återvände vi till havet. Tog in på camping Cabo de gata. Hann bara äta en paella i restaurangen innan det var sen kväll.

                                  Vilda västern i Sierra Nevada

Färd mot Tavira

24/3 Tog en härlig morgonpromenad i Sagres på bergen med havet brusande långt nedanför. 

       Övernattade på parkeringsplats i Sagres med andra husbilar intill

                  Svindlande vackra vyer i Sagres. Turkost, kristallklart vatten

Bestämde oss sedan för att åka lite inland genom Portugal. Körde en grönmarkerad väg upp i bergen genom små bergsbyar. Stannade och köpte några fat och skålar med deras färgglada keramik. Här uppe var det kallt och igenmulet, regnet hängde i luften. Det var ju inte så vi ville ha det! Vände bilen och körde ner till kusten igen! Fördelen med husbil.... Väl nere i 25 gradig värme så fortsatte vi till Tavira. Hittade en väldigt fin camping i grannbyn, Cabanas de Tavira. Formosa camping. Här stod ett 50-tal husbilar.

25/5 Åkte med lokalbussen in till Tavira. Mysig gammal stad med vita hus och trånga gränder. Floden med vackra broar delade staden i två delar. 

                          Taviras gamla charmiga bebyggelse

                                                   Vy över Tavira

De färggranna fiskebåtarna låg längs floden och väntade på högvatten. Här åt vi portugisernas nationalrätt, bacalhau, som är saltad torsk, kabeljo. Smakade mycket bra.

Storstädade bilen idag. Alla mattor åkte ut och golven skurades. Körde en tvätt i campingens maskin.

Mot Sagres, Portugals sydvästra spets

22/3 Innan vi åkte från Fuseta blev det en vandring genom den lilla staden och dess marknad. Detta är en genuin stad och inte alls igjordningställt för oss turister. Enkelt och charmigt. Alla människor är väldigt vänliga och kämpar på fast man förstår att dom har det knapert. 

                      Fusetas marknad med fisk och grönsaker

                                             Vardagsliv i Fuseta

Idag var den varmast dagen hittills. 27 grader. Tog det lugnt, körde en tvättmaskin och städade bilen. Satt under markisen tills det blev mörkt. Då gick vi ner till stranden dit inte något ljus störde, ställde upp stativen och plåtade den stjärnklara himlen. Vacker avslutning på dagen.

                       27 grader idag. Vilodag under markisen

  Helt stjärnklar kväll. Bättre än på bilden!

23/3 Fick restips av svenskar och norrmän på campingen innan vi åkte. Körde till Sagres, Portugals sydvästra spets. Här stupade orangefärgade klipporna rakt ner mot havet. Idag blåste det en del så det var massor av vågsurfare som låg i vattnet och väntade på den perfekta vågen. Leif gick ut bland klipporna med stativ och kamera. Helt upptagen av fotandet så glömde han av att tidvattnet forsade in, så skor och byxor fick hängas på tork! 

                           Vågsurfarparadis i Ponta de Sagres

Fricampade på en grusplan med utsikt över de vackra bergen och havet. Det stod säkert 10 bilar här så det kändes tryggt. Det fanns gott om platser att stå på runt Sagres. Nu är vi som längst bort. Har varit borta i nästan en månad. Kört 460 mil. Imorgon vänder vi uppåt! Avslutade kvällen på en restaurang och åt god mat, till det ett grönt vin! Vinet görs i dalen vid Porto.