Ribeauvillé i Alsace

3/4 Nu har vi varit i Alsace några dagar. Här är så lugnt och skönt. Långt från stora vägar och inget stadsbrus. Här blåser sällan. Det började med helsol, 25 grader och avslutas med lite halvsoligt väder men ändå uppåt 20 grader. Ute på vinfälten är det ingen större aktivitet. Rankorna har precis blivit klippta och nerbundna. De första gröna bladen börjar synas. Några smala traktorer är ute och plöjer mellan raderna. 

                Stor skillnad mot oktober då vinfälten lyser guldgula

Cykelvägarna är många och byarna ligger tätt. Att cykla mellan vinfälten och se storkarna segla i skyn är så man får nypa sig i armen! Nästan overkligt! 

                 Molnigt men 20 grader på vår cykeltur till Bergheim

Många städer kan vara vackra, några tuffa, men när det gäller charm finns inget som slår dessa byar. Sneda och vinda korsvirkeshus i olika färger, somliga från 1500- talet och som just nu är påskpyntade med  blommor, rosetter, storkar mm. Runtom byarna går ringmurar som det går att cykla på. På kyrktornen och de högsta byggnaderna bor storkarna med dina ungar.

                                    Storkarna har fullt upp

             Ett av alla fina kvarter i Alsace

                  Här tog vi en tarté flambeé med en god lokal öl

Nu börjar sparrissäsongen i Frankrike. Tog en premiärlunch under markisen.

                                    Sparrissäsongen är här

Hann också med ett besök i chokladfabriken Daniel Stoffel. Här får man se när skickliga händer tillverkar de mest fantastiska figurer. Köpte med oss hem till barn och barnbarn. Nu börjar garaget bak bli fullt av alla goda drycker, choklad, marknadsfynd, för att inte tala om alla snäckor och fina stenar som bara måste med hem! 

                       Ljuvligt god choklad hos Daniel Stoffel

Fick några bilder på mejlen av vår trevlige guide. Den härliga båtresan i Fuseta, Portugal. Anna och José, våra nyvunna portugisiska vänner med på bilden.

Tillbaka i Frankrike

Nu har vi haft mulet och blåsigt några dagar så vi har förflyttat oss ca 100 mil. Målet som hägrar nu är Alsace där vi varit sex gånger tidigare. Körde genom Lyon i högtrafik och blev sittande i köer. Väl ute ur staden sökte vi upp en vingård uppe bland bergen. Vägen dit var lite trixig och vi fick vända när det blev för smalt. Vilket vackert ställe vi hittade! Gamla stenmurar längs vägarna och blåregn som klättrade på stenhusen.

         Domaine de Champ-Fleury i Marcy

Här görs Beaujolais och lagras på denna gård. Innan vi lämnade gården fick vi en liten vinprovning och visning av vinkällaren. Synd om chauffören som fick spotta ut! 

Här blev bilen lite tyngre 

Efter dagens 45 mil så var det skönt att nå vårt mål, Ribeauvillé i Alsace, utmed route des vins. Här är 24 grader och halvsol. Lade ut mattan och tog ut alla utemöbler. Här stannar vi i några dagar. Skönt efter flera dagars rullande. Campingens stork kom och hälsade oss välkomna.

Camping Ribeauvillé i Alsace. Samma stork i år igen

Sista dagen i Spanien

28/3 Körde utmed saltbassängerna i Torreveija och såg massor av rosa flamingos. Ställde oss på campingen i Santa Pola för att kunna ta fina kort i solnedgång över saltsjöarna när de lyser i rosa och flamingon svävar i skyn. Nu kunde vi inte ens öppna dörren till husbilen för ökenstormen...

                               rosa saltvattenbassäng i Torreveija

29/3 Inatt har det blåst så hela husbilen gungade. När vi på morgonen drog bort gardinerna så var rutorna sandgula. I två dagar har vi nu upplevt ökenstorm. Det är sand i ögonen och vi hostar och nyser. Ser ut som smogg i luften. 

                        Bilen blir avspolad efter ökenstormen

Vilken tur vi haft som sett solen lysa från en klarblå himmel varje dag i Spanien. Nu när det är gråmulet passar det bra att rulla mil. Vi har kört ca 35 mil om dagen. Står just nu längst in på en strandnära camping i L'Ampollo, så långt bort från vågorna och sandblåsten som möjligt. Här på denna udde, Delta Del Ebron, finns den största risodlingen i Europa. 

             Europas största risodling. Just nu bara torr lerjord.....

Vi hade tänkt vandra i området men vädret var inte med oss! Stannade och tog lite bilder. I restaurangen på campingen fick vi en genomgång om risodling. Hade vi varit där en vecka senare så hade vi sett när vattnet släpptes på och rann ut över det enorma odlingsområdet. Levador fördelade vattnet i ett rutnät. Riset sås under april och skördas i september. Hade varit kul att se men det tar vi nästa gång...

                    Bättre än butiksjuice. 15 kilossäck för 75 kronor längs vägen. 

    Hoppas att vi minns dofterna länge...

Playa och öken samma dag

26/3 Lämnade Portugal och tog oss återigen in i Spanien. Upp mot Sevilla och vidare A92 mot Malaga. Vackert landskap med oändliga vidder. Här skördades apelsiner som vi köpte längs vägkanten. Idag blev det mest åka, ca 35 mil.

   Mandelträden blommade fortfarande

 Vi var lite trötta idag så vi tog en camping vi såg skyltar vid vägen om. Hamnade i Torremolinos vilket i och för sig inte är illa, men intill gick stora vägen och ovan dundrade planen till Malaga in. Vi sov trots det gott men vaknade i tidig gryning av tuppen i grannfastigheten. Sedan var det bara att gå upp, han tystnade inte.

                                  Torremolinos by night

27/3 Nu har vi varit ute i precis en månad. Vad bra allt hittills gått! Bilen fungerar perfekt och vi har upplevt såå mycket. Idag skall vi upp i Sierra Nivada igen. Men först körde vi gamla vägen utmed havet från Malaga till Motril, N 340. Bitvis hängde vägen på utsidan bergväggen, men vägens standard var bra så svindeln infann sig aldrig. Fantastiska vyer, nya efter varje kurva.

                                     Vyer från kustväg N 340

Vid Motril tog vi av upp mot bergen. Körde mot Tabernas. Denna delen av bergen är kända för sin ökenliknande natur, höga berg med raviner. Här spelades Clint Eastwoods västernfilmer in. Såg verkligen ut som vilda västern. Även husen som var insprängda i bergen med ' kulissfasader'. När vi sett solen gå ner över bergen och många kort blivit tagna så återvände vi till havet. Tog in på camping Cabo de gata. Hann bara äta en paella i restaurangen innan det var sen kväll.

                                  Vilda västern i Sierra Nevada

Färd mot Tavira

24/3 Tog en härlig morgonpromenad i Sagres på bergen med havet brusande långt nedanför. 

       Övernattade på parkeringsplats i Sagres med andra husbilar intill

                  Svindlande vackra vyer i Sagres. Turkost, kristallklart vatten

Bestämde oss sedan för att åka lite inland genom Portugal. Körde en grönmarkerad väg upp i bergen genom små bergsbyar. Stannade och köpte några fat och skålar med deras färgglada keramik. Här uppe var det kallt och igenmulet, regnet hängde i luften. Det var ju inte så vi ville ha det! Vände bilen och körde ner till kusten igen! Fördelen med husbil.... Väl nere i 25 gradig värme så fortsatte vi till Tavira. Hittade en väldigt fin camping i grannbyn, Cabanas de Tavira. Formosa camping. Här stod ett 50-tal husbilar.

25/5 Åkte med lokalbussen in till Tavira. Mysig gammal stad med vita hus och trånga gränder. Floden med vackra broar delade staden i två delar. 

                          Taviras gamla charmiga bebyggelse

                                                   Vy över Tavira

De färggranna fiskebåtarna låg längs floden och väntade på högvatten. Här åt vi portugisernas nationalrätt, bacalhau, som är saltad torsk, kabeljo. Smakade mycket bra.

Storstädade bilen idag. Alla mattor åkte ut och golven skurades. Körde en tvätt i campingens maskin.

Mot Sagres, Portugals sydvästra spets

22/3 Innan vi åkte från Fuseta blev det en vandring genom den lilla staden och dess marknad. Detta är en genuin stad och inte alls igjordningställt för oss turister. Enkelt och charmigt. Alla människor är väldigt vänliga och kämpar på fast man förstår att dom har det knapert. 

                      Fusetas marknad med fisk och grönsaker

                                             Vardagsliv i Fuseta

Idag var den varmast dagen hittills. 27 grader. Tog det lugnt, körde en tvättmaskin och städade bilen. Satt under markisen tills det blev mörkt. Då gick vi ner till stranden dit inte något ljus störde, ställde upp stativen och plåtade den stjärnklara himlen. Vacker avslutning på dagen.

                       27 grader idag. Vilodag under markisen

  Helt stjärnklar kväll. Bättre än på bilden!

23/3 Fick restips av svenskar och norrmän på campingen innan vi åkte. Körde till Sagres, Portugals sydvästra spets. Här stupade orangefärgade klipporna rakt ner mot havet. Idag blåste det en del så det var massor av vågsurfare som låg i vattnet och väntade på den perfekta vågen. Leif gick ut bland klipporna med stativ och kamera. Helt upptagen av fotandet så glömde han av att tidvattnet forsade in, så skor och byxor fick hängas på tork! 

                           Vågsurfarparadis i Ponta de Sagres

Fricampade på en grusplan med utsikt över de vackra bergen och havet. Det stod säkert 10 bilar här så det kändes tryggt. Det fanns gott om platser att stå på runt Sagres. Nu är vi som längst bort. Har varit borta i nästan en månad. Kört 460 mil. Imorgon vänder vi uppåt! Avslutade kvällen på en restaurang och åt god mat, till det ett grönt vin! Vinet görs i dalen vid Porto.

Till Portugal via Gibraltar

19/3 Så var det dags för sista joggingrundan på strandpromenaden i Fuengirola. Tog farväl av våra grannar. Dom skulle cykla till loppisen bakom kastellet. Synd att missa det men vi kan ju inte vara överallt!

Tog sikte på Gibraltar istället. Efter lång tids köande kom vi fram till berget. Här fick vi visa passen innan vi körde in. Innanför taggtråd och grindar är det brittisk mark. Poliser i vartenda hörn och polisbåtar i vattnet. Att köra med husbil runt klippan var inte att rekommendera! Väldigt trångt och svårt med mötande turistbussar. Det gick linbana till toppen där aporna fanns men vi nöjde oss med att betrakta på lite avstånd.

                       Gibraltar

Efter några timmars körning övernattade vi på en gratis stor parkering med många husbilar nära stranden, Sanlucar de Barrameda. Perfekt övernattningsplats.

                     Parkering vid stranden, Sanlucar de Barrameda

20/3 För att komma vidare mot Portugal fick vi köra en lång omväg för att komma förbi nationalparken söder om Sevilla. Här fanns gott om storkar, flamingo och vita hägrar längs vägen. Kom till Portugal på eftermiddagen. Här ställde klockan om sig och vi vann en hel timma! Åkte till Fuseta och ställde oss på Parque campino. En liten välordnad camping och billigare än Spanien. Här gick också att tömma gråvattnet, vilket vi inte hittat möjligheter till i Spanien. 

                          Hamnen i Fuseta bredvid Parque Campismo

21/3 Tog en heldags guidad båttur med ribbåt. Ett portugisiskt par gjorde oss sällskap. De pratade god engelska liksom vår trevlige guide. Vi åkte ut när det var lågvatten och fick se alla mussel och ostronodlingar. Männen var ute och pysslade om burar och nät. Full aktivitet. Vi körde ut mellan sandreven som bildade laguner. Dessa ändrade utseende allteftersom sanden flyttade sig. Längst ut var sandön bevuxen med kaktusar, kryddor och torktåliga växter. Därför var denna ö permanent och bebodd av ca 1000 människor som livnärde sig av fisket.

                                       Båttur ut till Ria Formosa

Här fanns också en restaurang som vi gjorde ett stopp på. Våra portugisiska nyvunna vänner fick välja av menyn till oss. Det blev lingueiro, decimeterlånga musslor kokta i olja och vitlök. Därefter grillad hel fisk och sallad. Mycket gott!

                                     Musselliknande förrätt

                                Anna och José hjälper oss med fisken

På hemvägen var all aktivitet på sandöarna över. Öarna syntes inte längre för nu var det högvatten. Vattnet styr deras tillvaro helt. En fantastisk dag är slut, denna kommer vi att minnas! 

                                                I väntan på högvatten